Jag är så stolt över mig själv efter denna långa helgen. Ola har jobbat två tycken tolvtimmars pass (18-06 plus sovit hela förmiddagen) och sen 6 timmar ikväll. Jag har klarat av att ta hand om Neo på egen hand utan större problem och ångest. Haft lite sådär när ångest, ont i magen och så har gjort sig påmint men det har inte hållt i sig länge som förut och jag har inte känt allt så hopplöst. Jag har verkligen älskat att vara med Neo på alla sätt. Den känslan har jag aldrig känt förut så det är något nytt och helt fantastiskt underbart att känna.
Jag är en bra mamma. Jag klarar av att ta hand om mitt barn. Förut har jag känt sån ångest timmarna innan Ola har åkt till jobbet. Jag ville verkligen INTE vara själv med ansvaret för Neo. Jag trodde verkligen inte att jag skulle klara av en tolvtimmarsnatt helg själv. Visst kan jag alltid gå till min syster men det är ju ändå jag som ska klara av det och att ta hand om Neo. Men nu vet jag att jag kan klara av det. Man får helt enkelt sätta upp vissa riktlinjer att följa, vissa rutiner. Allt känns bra. Jag är så glad över att jag kan säga det. ALLT KÄNNS BRA.
Nu ska jag bara få börja gå till psykolog och reda ut dessa sista knutar som jag behöver hjälp med. Men jag känner mig mycket bättre än vad jag gjorde under de första 2 månaderna med Neo. Då känns allt så otroligt svart. Jag är så glad över att ha kommit såhär långt. 
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar