Dagar kvar till BIM: 10...
Jag längtar verkligen mer och mer efter att bli gravid. Ibland sitter jag där med en klump i magen av längtan, hopp, frustration. Jag tror inte att det blir någon bebis den här månaden heller, det vore väl alldeles för mycket begärt. Det vore väldigt häftigt om vi skulle få en liten septemberbebis. Det vore helt fantastiskt! Jag vill hoppas men jag vill inte hoppas för mycket - då blir jag bara så besviken, denna månaden också. Det känns som att desto deppigare man blir desto mindre vill det lyckas. Just nu känns det jävligt hopplöst! Jag vill också vara gravid med allt som det innebär, jag vill också föda fram ett litet mirakel och berätta för hela världen om hur underbar just min bebis är, jag vill snusa bebis och köpa en massa bebisprylar. Jag vill bli 2 barnsmamma. Det räcker inte bara med ett. Min kärlek svämmar över och jag vill lägga den på flera barn. Sen vill jag att Neo ska ha minst ett syskon, så att han slipper vara ensam genom livet. Desto fler barn jag får, desto fler barnbarn kan jag rå om sen när jag blir gammal och lämnar över föräldraansvaret till mina barn.
Snälla, låt ett litet frö sätta sig och gro i min mage. Jag vill inte bli besviken igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar