onsdag 15 juni 2011

Vecka 6.


Vecka 6 (5+0)!

Bebis: Nu har det gått en vecka sen jag plussade. De första dagarna gick jättelångsamt. Det var plågsamt. Men nu har dagarna börjat rulla på igen. Jag har fortfarande inget speciellt illamående att tala om vilket är otroligt skönt. Jag mår mest illa om jag har ätit för mycket och sen då fortsätter att äta. Men äter jag bara en normal portion med mat så slipper jag illamåendet. Det är inget jobbigt illamående och går över rätt fort om jag bara tar det lugnt. Har nu börjat känna mig svullen, rätt ordentligt med. Känns ungefär som att jag redan hade en stor mage och det känns naturligt att lägga handen på magen för att lätta men det finns ju ingen stor mage där. Bara min degiga efter-bebis-mage. = ( Längtar tills jag har en ordentlig mage. Vill klappa och gosa. Jag vill känna de där små sparkarna... Jag känner av lite ont och slitningar i magen emellanåt. Det är ju bara bra. Det gör inte jätteont så det går bra, jag är glad över att känna det där i magen i och med att jag inte har något illamående att hålla i som jag hade förra gången.
Embryot växer cirka en millimeter om dagen. Det är lika stort som en ärta, det vill säga tre-fem millimeter. Det har fortfarande en svans som senare blir till ben. Embryot utvecklar det som ska bli nervsystem, det visar sig nu i form av tunna trådar. Fosterhinnorna har bildats, men än så länge finns inte mycket vatten att tala om.
Kroppens organ börjar bildas på allvar, stämband och underkäke börjar ta form. Innerörat skapas, hjärtat slår med en kammare och munöppningen är skapad. Nu skapas en skiljevägg i hjärtat, navelsträngen, lungor, bukspottkörtel, sköldkörtel och lever.

Neo: Jag har knappt sett honom idag. Var hemma vid halv nio och då träffade jag honom. Sen skulle han vara på dagis vid tio. Så det blev lite snabbgos idag. Nu när jag kom hem så hade han redan somnat. Men imorrn får jag gosa desto mer med honom. Han ska inte till dagis och jag är ju ledig mellan halv nio och kvart i ett. Då ska jag krama och pussa på honom. Trots att han har sina dåliga dagar emellanåt så kommer det små, små glimtar av den där underbara och goa ungen som jag vet är min son. Han är så otroligt go och jag kan bara inte låta bli att pussa ihjäl honom. Det är många gånger jag bara kan stå och le stolt. Jag är så otroligt glad över att vara hans mamma. Hur kunde jag ha sån tur att jag fick just denna goa unge?! Sen är det en helt otrolig och bisarr tanke att min lilla bebis ska bli storebror. <3

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar